The Birds-eye primrose project

Land use, biotic interactions and population differentiation in Primula farinosa

Engelsk abstract: The successful management of biodiversity in a changing world requires an increased knowledge of how genetic variation in traits of adaptive significance is maintained in natural populations and how this variation affects population viability. In this project, we will use the perennial herb Primula farinosa as a model system to explore the relationship between genetic variation in adaptive traits and population persistence in a changing environment. Combining demographic studies, field experiments, common-garden experiments and population modeling, we will (1) link genetic variation in plant populations to local environmental factors and land use practices, (2) examine how local abiotic factors, climatic variation and management practice influence the long-term viability of populations, and (3) explore how adaptive genetic variation influence the ability of populations to survive in landscapes subject to changes in climate and land use. Based on the results, we will formulate recommendations on how the importance of adaptive genetic variation can be assessed and how this information can be used to improve viability analyses, conservation planning and management design, and integrated in species action plans.

Bevarande av biologisk mångfald i en föränderlig värld kräver en ökad förståelse av hur genetisk variation i adaptiva egenskaper påverkar populationsdynamik och utdöenderisk. I det här projektet kommer vi att använda majviva, Primula farinosa, som modellsystem för att undersöka hur miljövariation påverkar växtpopulationers genetiska sammansättning samt hur genetisk variation påverkar den långsiktiga överlevnaden när markanvändning och klimat förändras. Vi kommer att undersöka hur skillnader i markanvändning och fysisk miljö samt variationer i klimatförhållanden påverkar populationers antalsdynamik och genetiska sammansättning. Vi kommer vidare att utföra sårbarhetsanalyser för att klargöra hur förekomsten av genetisk variation påverkar populationers långsiktiga överlevnadsförmåga vid förändrat klimat eller markutnyttjande. En viktig del av projektet är att utifrån resultaten utforma rekommendationer om hur betydelsen av adaptiv genetisk variation kan utvärderas och integreras i praktiskt bevarandearbete. 


 Populärvetenskaplig sammanfattning: Bevarande av biologisk mångfald innebär inte bara att vi bevarar mångfalden av arter utan också att vi upprätthåller den genetiska variationen inom arter. Ofta behandlas dessa två mål separat men vi tror att för att framgångsrikt kunna bevara biologisk mångfald när miljön förändras i allt snabbare takt så är det viktigt att förstå hur genetisk variation i viktiga egenskaper påverkar arters sårbarhet och överlevnadsförmåga. Genetiska anpassningar till den lokala miljön har i många fall visat sig vara viktiga för populationers överlevnad. I takt med att både klimat och markanvändning förändras i snabb takt blir det allt viktigare att förstå hur variationer i miljön påverkar genetisk variation och hur den genetiska variationen i sin tur påverkar överlevnadsmöjligheterna i olika situationer. De svenska åtgärdsprogrammen för hotade växter identifierar i flera fall genetiska faktorer som kritiska, men vet vi väldigt lite om hur viktig den genetiska variationen är för överlevnaden samt hur föreslagna åtgärder påverkar den genetiska variationen.I detta projekt använder vi majviva, Primula farinosa, som ett modellsystem för att undersöka hur förekomsten av genetisk variation är kopplad till den lokala miljön  samt hur denna variation påverkar artens överlevnad i miljöer som karakteriseras av förändringar i klimat och markanvändning. En viktigt mål för projektet är sedan att utifrån dessa resultat utveckla generella metoder för hur genetisk variation kan integreras i bevarande arbete och åtgärdsprogram.   Majvivan är ett ur flera aspekter idealiskt studiesystem. För det första är artens utbredning är nära kopplad till bete och lokala populationers storlek påverkas starkt av markanvändningen. Vi har också sett att antalsvariationer i populationer påverkas starkt av sommartorka samt att överlevnaden hos blommande individer skiljer sig mycket mellan olika lokaler och att dessa skillnader verkar kopplade till vattentillgången. För det andra är en del av den genetiska variation som kan tänkas påverka framgången i olika miljöer relativt lätt att identifiera. I vissa områden förekommer en stjälkproducerande och en stjälklös form. Vi har visat att skillnaden i stjälkmorfologi starkt påverkar känslighet för bete, men också förmåga att attrahera pollinatörer, samt risk för upptäckt av fröpredatorer. För det tredje, så påverkas den genetiska variationen starkt av markanvändningen.Med hjälp av beskrivande studier och olika typer experiment undersöker vi hur klimat, markanvändning, fysisk miljö samt interaktioner med andra organismer påverkar överlevnad, reproduktion och  genetisk struktur hos majvivepopulationer, samt hur detta påverkar populationers livskraft. Vi studerar också hur olika faktorer i miljön gynnar olika egenskaper samt om olika populationer utvecklat genetiska skillnader i egenskaper som ett resultat av skillnader i den lokala miljön. Man kan till exempel tänka sig att fördelar och nackdelar med att ha en kort eller lång blomstjälk samt att reproducera sig tidigt respektive sent under livscykeln varierar mellan olika miljöer. Vi använder odlingsförsök och transplantationer i fält för att klarlägga om skillnader i miljön verkligen resulterat i sådana genetiska skillnader och i vilken utsträckning dessa skillnader är fördelaktiga anpassningar till den lokala miljön. Vi använder demografiska studier och populationsmodeller för att ta reda på hur genetisk sammansättning påverkar populationsdynamik och utdöenderisk vid ett förändrat markutnyttjande eller vid ett förändrat klimat. Genom att inkludera abiotiska och biotiska interkationer samt genetisk differentiering i sådana sårbarhetsanalyser skapar projektet ett betydelsefullt verktyg för att bevara genetisk variation och livskraftiga populationer.Projektet är generellt betydelsefullt för att det bidrar till förståelsen av de faktorer som upprätthåller genetisk variation inom arter och är relevant för viktiga generella frågor som rör hur naturresurser och biologisk mångfald bevaras på bästa sätt. Vi kommer att komunicera våra resultat, inte bara till forskare inom ekologi och naturvård, utan också till personer som är engagerade i praktiskt bevarandearbete på länsstyrelser.

The Megaselia of Sweden

Period: 2017-2019
Funding: ArtDatabanken Sweden (2,900,000 SEK)
Project leader: Emily Hartop

My project is on the taxonomy and diversity of a group of scuttle flies (genus Megaselia, family Phoridae) in Sweden. I am using material collected by the Swedish Malaise Trap Project (SMTP) for this research. An amateur on the group, Sven Olof Ulefors, has been working on this material for many years in Småland and my focus is on bringing the work he has done to publication. Primarily, this work deals with the description of new species. Sven Olof has identified hundreds of unique flies from the SMTP material that could be new to science. My job is to go through those flies and determine which ones can now be published for the world to see!

Gall Midge Project

Gall Midge Project News: Again, it goes on!
Period: 2018–2020
Funding: ArtDatabanken Sweden (3,100,000 SEK)
Project leader: Dr Mathias Jaschhof
Other personnel: Catrin Jaschhof

November 2017 ArtDatabanken took the decision to continue funding our project on the taxonomy and diversity of gall midges (family Cecidomyiidae) in Sweden for another three years. Being aware of the fact that there are other groups of poorly known organisms in need of basic research in Sweden, we take that grant as an honour and privilege—and as an incentive for tackling new challenges. A part of the coming three years of research will address, for the first time in our career, the predators among the gall midges. This is another species-rich subgroup of Cecidomyiidae whose diversity, in Sweden and the world, is known only in fragments. Our project, designed to focus on Lestodiplosis and related genera, will contribute to the taxonomic revision of the world fauna, which is vitally needed (and demanded for a long time) for these tiny midges. It goes without saying that we will also continue doing research into the fungus-feeding gall midges of Sweden, which were recently shown to be more speciose than previously estimated by us—thanks to a new approach of combining morphology with molecular data (see below the outline of our project for the years 2015–2017).

Considering that ArtDatabanken has granted substantial amounts of taxpayer’s money in support of our research since 2004, some people might ask for the outcomes from this investment. Scientists’ currency is mostly publications, so below is a list of our publications on Swedish (and other Nordic) Cecidomyiidae produced during funding by ArtDatabanken. All these papers together contain descriptions of close to 200 species new to science. And: now it goes on!

 
The Gall Midge Project… goes on!

Period: 2015–2017
Funding: ArtDatabanken Sweden (3,180,000 SEK)Project leader: Dr Mathias JaschhofOther personnel: Catrin Jaschhof 

Why Gall Midges? Cecidomyiidae (gall midges), one of the most biodiverse families of the order Diptera (two-winged insects), contain more than 6,200 described species—mostly plant-feeders, but also fungus-feeders and predators. Cecidomyiids are abundant and ubiquitous in terrestrial ecosystems worldwide. Even so, due to their small size and other difficulties in studying them, they have never attracted much research interest by dipterist-taxonomists and are thus ranked among the least known dipterans. At present only fragments of the world fauna are known and the number of world species is regarded as inestimable. To illustrate these facts, more than 800 species of gall midges, almost all unknown to science, have recently been found within just 4 hectares of tropical cloud forest!

To present knowledge, the Swedish fauna includes 240 plant-feeding species (classified in the subfamily Cecidomyiinae) and 409 fungus-feeding species (Lestremiinae, Micromyinae, Winnertziinae, and Porricondylinae). Only the fungus-feeders are well documented, thanks to two previous projects funded by ArtDatabanken. There are indications that the Swedish fauna actually comprises more than twice as many species as currently known, i.e. 500–600 plant-feeders, 500–600 fungus-feeders, and 100 predators. So there is still a long way to go before we may regard the Swedish Cecidomyiidae as adequately inventoried!

The Gall Midge Project, designed to closing this gap of faunistic and taxonomic knowledge, aims at the identification and documentation of 300+ species new to Sweden and 60+ species new to science. Specimens to study come from the rich Cecidomyiidae material generated by the Swedish Malaise Trap Project as well as from fresh collections (to be made in the course of the project) in Öland, Gotland, and several carefully selected sites on the Swedish mainland. The identification and classification of species will be based on both morphological and molecular evidence. Relevant results, such as new taxa, generic revisions, and identification keys, will be published in peer-reviewed journals, and voucher specimens will be deposited in the Naturhistoriska Riksmuseet Stockholm.

Why Station Linné? The Station is the ideal base for studying the biodiversity and taxonomy of Swedish Cecidomyiidae: it ensures closest distance to the Swedish Malaise Trap Project, which is a major source of study material; it provides an adequate environment for rearing gall midges from infested plant material, as the Station maintains a greenhouse facility; and it allows for short distances to the envisaged collecting sites. Moreover, Station Linné is adequately equipped for morpho-taxonomic research, and some of its employees are themselves actively involved in biodiversity research. Altogether, all the Station breathes the animating spirit of discovery.

Who is funding this research? The Gall Midge Project is a subproject of, and funded by The Swedish Taxonomy Initiative (STI), which strives to inventory all the multicellular fauna and flora of Sweden. Of 50,000–60,000 multicellular species estimated to occur in Sweden, up to 1,300 might be gall midges. Being an ambitious and unique endeavour in biodiversity research in general, STI has performed as one of the major supporters of particularly cecidomyiid research for many years now. In fact, STI means far more than a regional enterprise for the study of gall midges, especially fungus-feeders. Nowhere else on the planet are fungus-feeding cecidomyiids so intensively studied as in Sweden—thanks to STI.

List of publications relevant to Nordic Cecidomyiidae (and a few other, related Diptera) produced with funding from The Swedish Taxonomy Initiative

2017
Jaschhof, M. 2017. A taxonomic review of Palaearctic Peromyia Kieffer (Diptera: Cecidomyiidae, Micromyinae), with descriptions of thirty-eight new species mostly from Sweden. Studia dipterologica  23 (1) 2016: 51–116.

Jaschhof, M. & Jaschhof, C. 2017. New species of Aprionus (Diptera, Cecidomyiidae, Micromyinae) from Sweden and other parts of the Palearctic region. European Journal of Taxonomy  378: 1–38.

Gagné, R.J. & Jaschhof, M. 2017. A Catalog of the Cecidomyiidae (Diptera) of the World. Forth edition. Digital version 3.

Jaschhof, M. 2017. Catochini, Strobliellini and Acoenoniini revisited: a taxonomic review of the small tribes of the Micromyinae (Diptera: Cecidomyiidae). Zootaxa 4250 (3): 275–295.

Sikora, T., Jaschhof, M. & Ševcik, J. 2017. Glossostyles perspicua gen. et sp. nov. and other fungivorous Cecidomyiidae (Diptera) new to the Czech and Slovak Republics.  European Journal of Taxonomy 303: 1–29.

Jaschhof, M. & Jaschhof, C. 2017. Mycophagous gall midges (Diptera, Cecidomyiidae: Lestremiinae, Micromyinae, Winnertziinae, Porricondylinae): first records in Sweden and descriptions of closely related new species from elsewhere. Zootaxa 4226 (4): 546–570.

2016
Sevcik, J., Kasprak, D., Mantic, M., Fitzgerald, S., Sevcikova, T., Tothova, A. & Jaschhof, M. 2016. Molecular phylogeny of the megadiverse insect infraorder Bibionomorpha sensu lato (Diptera). PeerJ 4:e2563; DOI 10.7717/peerj.2563.

Wirta, H. K., Várkonyi, G., Rasmussen, C., Kaartinen, R. M., Schmidt, N. M., Hebert, P. D. N., Barták, M., Blagoev, G., Disney, H., Ertl, S., Gjelstrup, P., Gwiazdowicz, D. J., Huldén, L., Ilmonen, J., Jakovlev, J., Jaschhof, M., Kahanpää, J. V., Kankaanpää, T. T., Krogh, P. H., Labbee, C., Lettner, C., Michelsen, V., Nielsen, S. A., Nielsen, T. R., Paasivirta, L., Pedersen, S., Pohjoismäki, J., Salmela, J. A. M., Vilkamaa, P. A., Väre, H. U., von Tschirnhaus, M. & Roslin, T. V. 2016. Establishing a community-wide DNA barcode library as a new tool for arctic research. Molecular Ecology Resources 16 (3): 809–822.

Jaschhof, M. 2016. A review of world Diallactiini (Diptera, Cecidomyiidae, Winnertziinae), with the description of six new genera and seventeen new species. Zootaxa 4127 (2): 201–244.

Jaschhof, M. 2016. New species of Monepidosis Mamaev, 1966 and Antipodosis gen. nov., a closely related genus from New Zealand. European Journal of Taxonomy 192: 1–24.

Jaschhof, M. 2016. Taxonomic revision of some Micromyinae (Diptera: Cecidomyiidae) described by Zoya L. Berest. Zootaxa 4097 (2): 255–262.

2015
Jaschhof, M. 2015. A review of the Aprionus flavidus group, with description of two new species close to Aprionus betulae Jaschhof (Diptera: Cecidomyiidae, Micromyinae).  Studia dipterologica 21 (2) (2014): 221–229.

Jaschhof, M. 2015. Morphological re-examination reveals that Campylomyza serrata Jaschhof, 1998 is a complex of five cryptic species (Diptera: Cecidomyiidae, Micromyinae). Contributions to Entomology 65 (2): 373–381.

Jaschhof, M. & Jaschhof, C. 2015. Linnaeomyia hortensis gen. et spec. nov. (Diptera: Cecidomyiidae, Porricondylinae) from a backyard site in Öland, Sweden. Zootaxa 4018 (2): 292–296.

Jaschhof, M. 2015. [Chapter] 17.12. Cecidomyiidae (Gall midges). – Pp. 572–574 in: Böcher, J., Kristensen, N.P., Pape, T. & Vilhelmsen, L. (eds), The Greenland Entomofauna. An Identification Manual of Insects, Spiders and their Allies. Fauna Entomologica Scandinavica 44, Leiden / Boston: Brill, 881 pp.

Jaschhof, M. & Jaschhof, C. 2015. New species and new distribution records of Lestremiinae, Micromyinae and Porricondylinae (Diptera: Cecidomyiidae) in Sweden. Zootaxa 3973 (1): 159–174.

2014
Jaschhof, M., Skuhravá, M. & Penttinen, J. 2014. Checklist of the Cecidomyiidae (Diptera) of Finland. In: Kahanpää, J. & Salmela, J. (eds): Checklist of the Diptera of Finland. ZooKeys 441: 103–118.

Gagné, R.J. &.Jaschhof, M. 2014. A Catalog of the Cecidomyiidae (Diptera) of the World. Third edition. Digital version 2.

2013
Jaschhof, M. & Jaschhof, C. 2013. The Porricondylinae (Diptera: Cecidomyiidae) of Sweden, with notes on extralimital species. Studia dipterologica Supplement 20: 1–392.

2009
Jaschhof, M. & Jaschhof, C. 2009. The Wood Midges (Diptera: Cecidomyiidae: Lestremiinae) of Fennoscandia and Denmark. Studia dipterologica Supplement 18, 333 pp.

Penttinen, J. & Jaschhof, M. 2009. On the systematics of Sylvenomyia Mamaev & Zaitzev (Diptera, Cecidomyiidae, “Porricondylinae”), with the description of a new species from Finland. Zootaxa 2009: 48–54.

2006
Jaschhof, M., Jaschhof, C., Viklund, B. & Kallweit, U. 2006. On the morphology and systematic position of Sciarosoma borealis Chandler, based on new material from Fennoscandia (Diptera: Sciaroidea). Studia dipterologica 12 (2005) (2): 231–241.

Svenska Malaisefälleprojektet (SMTP)

Svenska Malaisefälleprojektet (SMTP) är ett av Station Linnés egna forskningsprojekt med finansiellt stöd av ArtDatabanken och Svenska artprojektet. SMTP är en storskalig, nationell inventering av insekter och det praktiska arbetet utförs på Station Linné, Ölands Skogsby.

Syftet med projektet är att få en utökad kunskap om den svenska insektsfaunan, främst dåligt kända grupper som t.ex. steklar och tvåvingar, genom att förse forskningen med ett representativt och högkvalitativt material av de i landet förekommande insektsarterna. De fällor som använts i projektet är 75 stycken så kallade Malaisefällor, vilka med sin tältliknande konstruktion är mycket effektiva fångstredskap för alla slags insekter. Fällorna placerades ut på 54 olika lokaler som valts efter sin potentiella artrikedom och/eller speciella fauna, flora eller geologi, och är väl spridda över landet; från Sandhammaren på skånska sydkusten till Nuoljas kalfjäll vid Abisko i norr.

Cirka 20 miljoner insekter har samlats in under perioden 2003–2006. Nu pågår det omfattande och tidskrävande arbetet att sortera och artbestämma dem. Detta arbete kommer att ta många år, men redan efter att endast en mycket liten andel av de insamlade insekterna var artbestämda visade det sig att projektet kommer att ge resultat som vida överstiger de redan från början högt ställda förväntningarna. Minst 2 000 arter har redan konstaterats som nya för landet och omkring hälften av dessa var tidigare helt okända för vetenskapen!

Målsättningen är att få alla de insamlade insekterna sorterade och artbestämda. Detta kommer att få stor betydelse för systematiska, morfologiska, taxonomiska och ekologiska studier i såväl Sverige som i övriga Världen. När sorteringsarbetet slutligen är avklarat har Svenska Malaisefälleprojektet skapat en enorm resursbank för framtida entomologisk forskning.

Svenska Malaisefälleprojektet halvvägs!

2012-05-04
Svenska Malaisefälleprojektet (SMTP) är ett på flera sätt unikt projekt – också i ett internationellt perspektiv. Hundratals personer har samlat in och bearbetat miljontals insekter och efter tio år har nu hälften av det insamlade materialet sorterats upp. I och med att Svenska Malaisefälleprojektet nu passerat den magiska 50 % gränsen i sorteringen av allt insamlat material var det den 4 maj 2012 dags att presentera en ny milstolpe inom det forskningsfält som Carl von Linné, landets största och internationellt mest kända forskare genom tiderna, introducerade: taxonomin. Resultaten har inte låtit vänta på sig: hundratals nya arter, såväl för Sverige som för vetenskapen, är påträffade. Projektet har därmed i högsta grad bidragit till att ge Sverige den framskjutna position som landet nu har när det gäller kunskapen om vårt biom (allt levande).
Nämnda dag samlades därför en skara initierade och journalister på Station Linné på Öland för att uppdatera sig om de allra senaste rönen inom SMTP och relaterad forskning. Dagen började med att SMTP:s projektledare Kajsa Glemhorn hälsade alla välkomna. Kajsa presenterade dessutom en kort resumé om projektets storlek och målsättningar; 75 så kallade Malaisefällor hade varit uppsatta på 54 lokaler spridda över hela
Sverige – från Sandhammaren och den skånska sydkusten i söder och upp till Nuoljas kalfjäll i Abisko i norr och i så många biotoper som möjligt.
Professor Ulf Gärdenfors, stf chef och vetenskaplig ledare vid ArtDatabanken, höll sedan en inspirerande presentation om Svenska artprojektet där Ulf bland annat spännande talade sig varm om en oberoende vetenskaplig utvärdering som presenterades dagen innan mötet på Station Linné. I denna fanns bland annat att läsa om Artprojektets resultat bedömdes som excellenta och projektets vetenskapliga värde som mycket kostnadseffektivt. Artprojektet konstaterades ha placerat Sverige i den absoluta eliten vad gäller kunskapen om landets biota.
Professor Fredrik Ronquist, Naturhistoriska riksmuseet, fortsatte sedan presentationen av SMTP:s resultat. Fredrik berättade bland annat att kännedomen om den svenska artstocken hade ökat från 24 700 kända insektsarter när projektet startade till ett estimerat antal om 31 000 nu förekommande insektsarter i Sverige. En ökning med över 25 %! Och det i ett land där vi sedan tidigare trodde oss känna till de flesta av våra inhemska arter.
Dave Karlsson – platschef på Station Linné och tillika koordinator i SMTP – berättade sedan ”Sagan om en burk…”. Här fick vi följa med på en guidad tur över de 4 olika sorteringsstegen i de 275 olika insektsgrupperna som företes i SMTP:s regi. Sedan följde tre kortare presentationer om några av de senaste resultaten från projektet och som genererats på Station Linné och av egen personal. Först ut bland dessa var Pelle Magnusson, projektets stekelexpert, som under rubriken ”Lite smått om smått” hade tittat närmare på de i projektet funna bälgnacksteklarna (Hymenoptera: Mymarommatidae). Innan projektstart var det känt 3 svenska exemplar av denna sällan insamlade lilla stekelarten Mymaromma anomalum. Hittills är det funnet närmare 500 stycken i projektet, av vilka fyra hundra ingick i Pelles studie. Pelle berättade sedan med stor entusiasm om att en av de påträffade bälgnackarna såg lite avvikande ut. Troligtvis är detta exemplar en ny art för Sverige – kanske till och med ny för hela västra Palearktis! Eller för vetenskapen! Nycklar man den i tillgänglig litteratur så hamnar man på Mymaromella chaoi, en art som tidigare endast är påträffad i tretton exemplar i sydöstra Kina… Att det är en Mymaromella tycks det inte råda något tvivel om, men däremot är som sagt var inte artbestämningen helt klarlagd ännu.
Efter Pelle presenterade Joakim Pålsson från Högskolan i Halmstad en halvtidsrapport över sitt examensarbete om hungersteklar (Hymenoptera: Evaniidae) i SMTP. Variationer i bland annat färg och vingvenering indikerar att den enda kända svenska arten måhända är två arter. Joakim berättade även att hungersteklar – i likhet med en mängd andra organismer – är större i norra Sverige än i södra.
Annie Lander avslutade sedan SMTP:s guldkornspresentation med en studie om släktet Mymar (Hymenoptera: Mymaridae). Svenskt namn saknas på släktet, men Annie och hennes handledare Dave Karlsson tänker i en kommande artikel föreslå ”Regent” som ett passande namn. Annies presentation hette också mycket riktigt ”En ny Regent”. Namnet anspelar, trots att släktets arter oftast bara är runt en millimeter stora, på dess ståtliga och spektakulära utseende men kanske framförallt på nominatartens vetenskapliga namn Mymar regale, där ”regale” är latin för just ”regent”. I nämnda kommande artikel kommer flera nya rön presenteras om denna sedan tidigare så dåligt kända grupp. Eventuellt kommer även den svenska artstocken av Mymar att utökas med några arter. Dessa är dock ännu i skrivandets stund inte verifierade och det kommer
att krävas DNA-studier för att med säkerhet kunna fastställa resultatet.
Dagens sista föreläsning hölls av chefen på entomologiska avdelningen på Danmarks Naturhistoriska riksmuseum; Thomas Pape. Under rubriken ”Mångfald, undran och kunskap” visades bland mycket annat spektakulära bilder föreställandes millimeterstora fluglarver. På uppförstorade SEM-bilder såg larverna ut som värsta rymdmonstren och det var nog en och annan i auditoriet som fick en sömlös natt efter Thomas presentation.
I den därpå avslutande diskussionen avhandlades bland annat den frustration och den oro som ofta kommer till uttryck när det gäller miljöfrågorna. Antaganden, tveksamma påståenden och spekulationer spökar i miljö- och klimatdebatten. Den globala samhällsfrågan om
livets överlevnad på jorden sker ofta på en arena av skuggboxning. Man vet helt enkelt inte vilka komponenter man egentligen har att hantera och förhålla sig till. Beslutsfattarna i det mänskliga samhället blir villrådiga fast det är av livsavgörande vikt att fatta beslut i rätt riktning när det gäller
miljöfarorna. Men till dels och tack vare SMTP så har man när det gäller framtida miljöfaror nu början till en karta. Mänskligheten har ingen
miljöövervakning värd namnet om vi inte vet vilka arter som bebor jorden. Om ett antal arter – osynliga för mänskligt öga – försvinner utan att vi ens märker det, då kan det vara för sent att fatta beslut i rätt riktning som borgar för livets överlevnad på jorden. Utan att känna till bokstäverna i naturens eget alfabet – det vill säga arterna – kan vi inte läsa dess språk.
Med hänsyn tagen till alla volontärer och forskare som oegennyttigt ställt sin tid och sitt kunnande till förfogande i SMTP:s tjänst har man till kostnaden för en spottstyver fått en oslipad diamant! Gensvaret från media kunde avläsas några timmar efter presskonferensen. Radio, TV och tidningar i Sverige från Helsingborg till Piteå hade notiser och artiklar i sina nätupplagor och papperstidningar till läsning för alla och envar. Samhällets behov och krav har drivit fram ett paradigmskifte inom natur- och miljövård. Genom Svenska artprojektet och inte minst Svenska Malaisefälleprojektet är nu flera steg tagna på den nya, hållbara vägen!